Kejsarsnittet
Tänkte att man kanske skulle ta o skriva lite om kejsarsnittet medan Joline sover här brevid.
Förra onsdagen, den 23é hade vi tid för kejsarsnittet, vi skulle vara på förlossningen för att skriva in oss 7:30, innan det skulle jag ha duschat hemma och fick inte dricka eller äta något sedan natten till onsdagen. Så man var inte lite hungrig när man vaknade den morgonen och dessutom inte fick äta nått. Tortyr.
Mamma kom och hämtade oss runt 7 tiden och kort därefter stod vi utanför förlossningen och väntade på att bli insläppta. Väl därinne gick allt jättebra, tog ett rutinmässigt urinprov samt vikt, sen fick vi ett eget rum under tiden vi väntade på vårat snitt. Kort därefter kom och gick det folk som gjorde diverse saker på mig, dom tog blodtryck,blodprov, gav mig dropp och sen skulle dom sätta in en kateter - vilket jag var livrädd för. Var mera rädd för det är själva snittet faktiskt. Och det gjorde så grymt jävla ont när dom skulle sätta in den också, vilket inte gjorde det lättare då jag spände mig och grät som en liten unge så Tommy var tvungen och lugna ner mig för att det skulle fungera. Men efter det gick det fint, dock kände man av den när man rörde sig vilket var obehagligt. Allt detta var klart runt 9 tiden och vi fick veta att vi var först ut för snitt ( det var 2 andra som skulle snittas den dagen ), så det skulle inte ta lång tid.
Någon timme senare kom dom in o sa att ett akut snitt hade gått före mig och vi fick vänta ytterligare. Men runt 11:45 tiden kom en sköterska in och sa att nu var det dags att rulla mig till operation. Väl där fick jag ligga ett litet tag och vänta på att dom skulle förbereda operationssalen. Under tiden kom läkaren som skulle utföra snittet och gick igenom precis allt hur det skulle gå till och så gav han Tommy en "sparkdräkt" som han skulle ha på mig. Haha kunde inte sluta skratta åt han, fan vad roligt det såg ut..tyvärr var det han som höll på kameran så jag fick ingen bild ;D.
Strax efter 12 ungefär så rullades jag in i operationssalen. Där var det massa folk som presenterade sig och sedan kallades narkosläkaren in. Alla där var supersnälla och han som övervakade mig under operationen var superbra då han stod och småskämtade litegranna med mig och Tommy så vi inte skulle bli nervösa och så. Spinalbedövningen kändes inte alls när den sattes in och kort därefter kunde jag inte klänna nått från bröstet och ner- sjukt skum känsla kan jag tala om.
Sen började dom skära upp en, trycka och dra, skära lite till då det var för litet "hål"...då kändes det som en evighet innan vi skulle få se våran lilla bebis som vi väntat så länge på. Sen kl 12:33 hördes det världens skrik och våran lilla älskling var ute..och till våran stora förvåning var det en liten tjej. Vi som var stensäkra på att det skulle vara en liten kille.
Jag fick hälsa på henne innan hon,barnmorskan och Tommy gick iväg till förlossningen igen för vägning och mätning samt lite egentid innan de kunde komma till mig på uppvaket.
När dom skulle sy ihop mig vart det rätt obehagligt, det började göra ont i sidan av ryggen och jag mådde lite illa, men fick någonting sen så det slutade :)
Att ligga på uppvaken 1,5 timme själv vra inte det roligaste, fast magen krampade rätt rejält så jag var inte riktigt närvarande ändå skulle jag tro.
Efter det kom Tommy och våran lilla bebis som fick ligga hos mig innan jag ringde mamsen och berättade hur allt hade gått, efteråt kom vi upp till BB där vi stannade till lördagen.
Vi skulle ha åkt hem på fredagen men då amningen gick trögt och hon var rätt gul så ville dom helst att vi stannade över natten, vilket vi då gjorde.
Men nu är vi hemma, amningen funkar perfekt och vi har det bra allihopa. Dock vill våran lilla älskling vara vaken när det börjar närma sig runt nio tiden på kvällen och ett par timmar frammåt, men det är sånt man får ta :) Just nu ligger hon här brevid i sin liggdel och sover sött efter ha ammats och fått en ny blöja. Nu hoppas jag att hon kommer sova ett par timmar så kan jag med passa på att få lite sömn.
Så den 23é december kl 12:33 kom våran lilla Joline till världen.Hela 3995 gram - 51 cm lång - helt perfekt :)
Kommentarer
Postat av: Emilia
så glad för eran skull <3
Trackback